Tänk om man kunde lyssna på sig själv ibland, fast om man inte vet, har magkänslan rätt eller fel ? Vad är de som stämmer och vad stämmer inte, allt är som i en enda röra och man förstår allt eller inget. Att man ska gå runt och tänka så mycket och hålla på att skapa konstiga egna tankar, som formas kanske helt fel. De är ju inge bättre, eller ? Om de blir jobbigt ställer man sig då på de planet att man förlitar man sig andra, vad dom säger, tycker och tänker för att de blir för jobbigt ? För att de blir lättare för en själv att då inte dömma fel, eller skapa sig en egen sanning som kanske sen förr eller senare visar sig vara osant ? Även om man då fösöker så gott de går, att inte förstöra för sig själv, så kan då andra göra de, varese man vet om de eller inte, varför eller hur. Detta osynliga krig som försegår bland ens egen tankar, vänner och fiender, tar så otroligt på krafterna att tills slut bli man kanske helt tom .? Jag lägger hellre ner min kraft och energi på folk som jag, gillar, och känner betyder mycket för mig, än de människor som jag inte har något att göra med.

Sen om, dom, ni, vill, har, försöker, provocera mig, hata mig, förstöra för mig, göra mig olycklig, så kan jag medela.

Att ja, ni har gjort mig, arg, ledsen, trött, förbannad, less, och bara helt tom vissa gånger.  Kanska är de detta ni har väntat på vad vet jag.

Men nu känner jag att jag orkar inte hålla på nå mer. Ingen behöver gilla varandra, ingen behöver umgås, man bara låter varandra och vederbörande vara. För jag vill inte umgås, jag vill inte gilla, jag vill helt enkelt ingenting alls. Jag tänker bara leva mitt liv och överlåta alla andras liv till dom, precis som de ska vara. Nu är de så att alla är vi vuxna och jag känner att jag har bättre för mig än att gå och hata en massa människor, de tar liksom upp all enegri. Jag tänker härmed lämna er helt i fred, som jag egentligen har gjort, men inte fått riktigt samma sak tillbaka kan jag tycka. Man kanske borde ransaka sig själv om varför och, vad man egentligen får ut av att, kanske, vilja försöra för sina med människor. Vad för posetivt de kommer av de..

Sen kan jag meddela till Emelie att de som var i helgen, hade jag faktiskt inte de minsta med att göra, och ingenaning om, med handen på mitt hjärta.

Vad mer kan jag säga, än att jag bara vill vara jag, och jag vill leva mitt liv, ha mitt förhållande, umgås med mina vänner, utan att de ska vara ett sånt jäkla rabbalder uti allt och inget. Vare sig folk anser att mitt liv, mina val, mina vänner, förhållande, misstag, är fel - så är de min ensak. Lika mycket som andras liv, val, vänner, förhållanden, misstag är deras ! Att slösa sin energi på folk man inte ens gillar, är för mig helt ologiskt och bara slöseri.