( Nu ska jag bara säga att de tidigare inlägget lät lite grovt, men jag menar nu inte att de är precis sådär för en massa människor som jag känner !! Utan att de finns ju folk runt om i hela världen som inte har någon att vända sig till och be om hjälp. Skrev liksom om flera olika slags saker, i ett ämne, och inte att tex; att nån person, är sådär. eller hur jag ska förklara de. Så jag vill inte nu att någon ska miss förstå mig och få en massa funderingar om vem tusan jag nu känner som har de sådär ! Hoppas nu inte att någon tagit de på fel sätt. )


Hade tänk slänga in lite bilder ikväll, bara jag orkar, men nu ska jag ta mig en pratstund med gubben (:

Jag smider medans järnet är varmt !

Jag kan i mitt liv inte förstå hur man som nära släkt inte kan ställa upp för dom som behöver ! De jag pratar om just nu är att hjälpa och stötta dom som fått barn. (Självklart ska släkt och vänner finnas för dom utan barn också, men de är inte de jag vill ta upp just nu) Även om de är första barnet, andra eller tredje barnet, om man är ungmamma, eller lite äldre, så behöver man hjälpt av personer i sin omgivning som stöttar, eller bara kommer och hälsar på ! Sen framför allt vilja finnas i barnets liv, om man är mor eller farföräldrar, moster/faster/farbror och allt vad man nu kan vara, så tycker jag att man kan visa lite intresse och försöka finnas till så gott man kan.

(Ska också tillägga att detta inte gäller oss eller våran familj för dom finns alltid där för oss och stöttar och hjälper om vi vill och behöver, kommer med råd, och besöker oss och barnen så ofta som möjligt, och de är guld värt att veta att dom finns där när och om man vill, de är jag så frukansvärt glad över ! )

De är nämligen så att jag råkar ha folk i min omgivning som inte får så mycket hjälp eller stöd som jag tycker att man egentligen behöver.



Att man som är närmast inte finns där, för föräldrarna och inte minst barnet/barnen tycker jag är skandal. De kan vara allt från att man vill få lite tid till att städa hemmet ordentligt, eller att man vill ta sig en liten sväng till stan och storhandla, ha en kväll då man vill ha tid för varandra, och inte minst bara ha dom att hälsa på och vara intressade hur de går, och alla andra saker som hör barnet och familjelivet till.

Sen så kan man ju faktiskt om anhörig erbjuda sig, bara för att man kanske tackat nej, en, två eller tre gånger, behöver inte de betyda att man alltid kommer göra de. För de kan faktiskt vara väldigt svårt att be om hjälp, och släppa kontrollen ! Nu kan jag bara prata för mig själv, men de förstå två månaderna, fick jag jätte mycket erbjudandet av släkten att dom kunde komma, om jag ville ta en liten paus, och mamma erbjöd sig flera gånger att komma och sova över, så att vi fick sova en hel natt. Och jag vet inte hur många gånger jag tackade nej till alla dessa fina erbjudanden. Tackade tillochmed nej på BB, då dom sa att dom så gärna matade barnen på natten.(dom fick ersättning, och vi var där en vecka, på intensivavdelningen) Jag ville inte känna mig som att jag inte klarade av mina barn, huset, tvätten, mig själv och allt annat, tillräckligt. Jag ville inte släppa kontrollen, och vara rädd att jag skulle vara otillräcklig eller sämre om jag tog denna hjälp som nu erbjöd sig ! De var och är ju ändå mina barn, och mitt beslut att dom skulle komma till världen, de måste jag klara själv. Men saknta så börjar man förstå att de handlar inte om att vara den "ultimata och perfekta super mamman"(de är ju "alla" mammor ändå), och att helt klara av allting själv jämt. I efterhand har jag nu insett att jag var och är fortfarande en bra mamma även om jag, tar viss hjälp som erbjuds mig ! Även om jag inte gjorde de i början så känndes de så fruktansvärt skönt att veta att de fanns folk runt om kring mig, om jag ville.

Jag kan bara känna mig ledsen att inte alla har de lika bra, att få umgås med sina, barnbarn, systerbarn, brorsbarn, eller vad de nu kan vara, måste ju vara den bästa känslan som finns, och att de inte är alla som tycker de är lika viktigt tycker jag är tråkigt. Men finns dom inte där för barnen eller föräldrarna då dom verkligen behövs, och barnen är små, så tycker inte jag att dom har någon rätt att bli intresserade sen, då barnen är större och "klarar sig själv".

De måste ju handla om att man är egoistiskt och så fruktansvärt insnöad i sig själv som gör att man inte finns där helt och fullt ! Nu menar jag inte att man ska säga upp sig från jobbet och flytta in hos en ! Men att ha dåliga bort förklaringar som att man ska "se något på tv, eller att man vill ju inte störa", är enbart dåliga bortförklaringar.
Sen kan jag inte förstå att viljan att finnas där,  inte finns ?!

Nu låter dehär lite grovt kanske, men all hjälp och att bara finnas där, och att man vet om de, är guld värt !
Även om man inte alltid tar hjälpen, betyder inte att den inte behövs !




Hjälp dom som har händerna, huvudet, och själen fulla !

De spekuleras om att man som ung förälder, eller de är de jag antar att dom menar, att man lämnar bort sina barn för att man ska dricka eller överhuvudtaget skaffar barnvakt för att göra något som att umgås med varandra och vänner. På folk låter de som att man struntar i sina barn, dom som säger - och ni lämnar bort era barn ! De är ju inte som att man ger bort dom för alll framtid. Men de är ju inte riktigt så fallet är. Jag kan ju ta och berätta ur mitt perspektiv som faktiskt har barn själv. Detta är från flera håll som jag hört detta.

För de första så har man varit gravid i oftast nio månader, i mitt fall åtta. Under dessa månader var jag helt fri från alla dåligheter, slutade snusa omedelbart, (eller jag snusade två snusar på kvällen då jag hade fått veta. rätt ska vara rätt) Sen så drack jag naturligt vis ingenting, och maten jag åt var inte annan än nyttig. Sen har vi ju illamåendet som man får leva med, vissa hela graviditet ut, och man får sprina på toa och spy om vart annat. Sen detta springande på toan för att man måste pissa sju miljoner gånger per dag och ännu mer på natten. Man blir tjock, stor och pluffsig man känner sig inte de minsta attraktiv, och kläderna, hur mycket känner man för att klä upp sig och ens göra sig fin när man känner sig som en stor klump ! Även om man klär upp sig och försöker lägga på lite make ihop om att de ska funka, så gör de inte de. Man är hur som helst en klump ! Sen orken, den finns inte till att göra mycket annat än att vänta där i slutet..

Sen kommer den dagen och barnen är här, otroligt magiskt, och de bästa som hänt mig, ingen tvekan ! Sen kommer, somnlösa nätter, inte nog med att man slutade sova redan då jag var i 4e månaden. De är så mkt nytt att ta in och man har helt plötsigt någon annans liv i ens händer. De är oro, jamen denna oro ! Sen på dagarna, är de allt man ska göra med barnen, plus att städa lite, och hinna tvätta, sen vore de ju också bra om man kunde klämma in en dusch åt sig själv också, sen ska man ha en massa besök, och hinna inhandla allt som man insett att man behöver, fast man inte trodde de innan barnen kom, man ser vad som saknas och ska ha tid att hinna fixa de, sen ska man äta själv, men de är seriöst sant, de gjorde inte vi, skulle vi ha nå mat fick isf Oskar fixa, eller så kom någon med matlådor. Barnen tar upp all tid, och de är ju precis som de ska vara ! Sen när man ser på dom, är dom värd varendaste liten smärta som var under förlossningen och dom är värda allt arbete, och sömnlösa nätter som finns. Sen så återfår man sakta figuren, och man kan ha kläder och faktiskt tycka att man ser fin ut, de är roligt att börja sminka sig och man känner att man vill ha nytt, för mig var de som att jag blivit en helt ny människa och jag ville ha en make over, man köper lite nya kläder, och de känns så skönt att känna sig ganska nöjd med sig själv, och de blir faktiskt lite lättare. Sen finns de ju absolut ingen tid för varandra, vi har haft precis fullt upp hela tiden med pojkarna, att de har inte funnits, tid, ork eller lust att ta sig tid för varandra.

(Nu då jag skriver detta betyder inte de att jag tycker att barnen har eller är jobbiga, och att jag önskade att jag hade massa tid till att göra saker för mig själv, utan de är de bästa som hänt mig, och jag älskar dom mer än livet själv. Men bara för att folk ska förstå, att livet blir helt helt helt annars och inte minst med två små bebisar. Skulle ha gjort om de igen om jag var tvungen utan tvekan, men den som kommer till mig och säger att de alltid är frid och fröjd och att man aldrig blir trött och känner att orkar kanske kommer ta slut, och att de är enbart lätt. Den personen synar jag. De är så underbart med barn, absolut, och dagarna är så fulla med kärlek, och lycka. Men att de är tufft, de är ett faktum !)

Sen om man nu efter många om och men beslutar sig för att skaffa en barnvakt, och fara ut och göra något annat, och umgås med varandra, och sina vänner, att kunna sitta och föra vanliga konversationen som inte innehåller "-Hur var bajsen nu då ?" och "-Hur mycket bajsade han, var de hårt, löst ?" De kan faktiskt känner grymt skönt. Sen så är jag med barnen 24timmar om dygnen 7dagar i veckan jämt, jämt jämt. Att att jag gör något en kväll, de handlar om några timmar på kvällen, och till kanske 8-9 dagen efter, nu om vi har varit och tagit oss nån öl med bekanta. Sen att barnen får vara med tex sin mormor en stud, de är nog inte så hemskt, utan mest nyttigt och kul för dom att se andra ansikten, än mammas och pappas, de är faktiskt bevisat ! Som nu på Halloween, då ska vi ut, ja hör och häpnad. Min mamma erbjöd sig nämligen att sitta barnvakt så vi kunde fara ut och göra något annat, hon kommer hit och passar barnen här hemma hos oss, som vanligt, så dom känner sig ju verkligen hemma, dom har alla sina saker, och egna sängar, och ja där dom alltid är vana att vara. Sen om vi hade varit oansvariga och flängt runt och lämna barnen här och där upp och ner jämt, så tror jag att någon i våra familjer hade reagerat, men de är ingen som har missunnat oss att göra något annat. Sen vill ju alla vara barnvakt också, men inte har vi barnvakt hela tiden för de ! Ja för de är faktiskt så, att få komma bort från de dagliga en stund är ganska skönt, och de gör mig ännu mer motiverad och jag känner verkligen att de är mina barn som betyder mest, för så är de. Sen folk som man träffas, då har man ju nöjet att få berätta vilka skatter man här där hemma. Sen de med att man lämnar bort dom,  va fan är de för jävla ord ens. Låter ju ur dumt ! Sen att de är så hemskt om barnen bara är några månader gamla, vadå skulle de vara med okey, om man lämnade dom kors och tvärs om dom är 3-4-5 eller 6 år, då är de helt okey att lämna bort dom hur man nu än vill ?

Om ni visste vilket jobb vi mammor har, och hur vi sliter för någon som vi älskar mer än allt, de går före allt ! Mamma ledigt, är då de sämsta jävla ordet i världen ! Så om någon nu missunnan mig, eller någon annan att fara ut för en kväll och roa sig och umgås med mina vänner så tycker jag som kan ta och tänka på att dom kanske själv ska ha barn någon gång, ska jag då komma och säga att dom, den är dålig för att dom har tänk göra något annat ! De är både behövligt och roligt att få egentid, tid med sin parter och sina vänner, som man inte får i vardagen. Mina barn kommer garanterat inte tycka jag är nå sämre mamma för de, och jag tror absolut inte att dom kommer att tycka de då dom blir äldre heller.

 

Alla får absolut ha sina egna åsikter, men tänk efter sen då ni sen får barn själva om ni vill fara och göra något annat. Sen finns de dom som inte alls vill eller känner nått behov av att skaffa barnvakt, eller fara och göra saker, vilket nog kommer sen. Men de respekterar jag, absolut, men jag vill inte känna mig mindre värd eller att jag är en sämre mamma, eller klarar av de sämre, för att jag väljer att hitta på annat en gång.. Faktum är att ja, vi är unga än, men vi är inte sämre för de !

Jag säger inte att jag är någon expert för att jag har klämt fram två barn till världen, de kan de flesta klara av. Men kan folk förklara vad dom menar med att de är så grymt hemskt att ha barnvakt nån enstaka gång ? Barnen är i goda händer, och de lika bra som om dom skulle varit med oss. Sen är de ju bara för en liten stund ! Så försök inte få någon mamma att få dåligt samvete över att dom har skaffat barnvakt ! Du är där själv en dag !

(Nu handlar ju de här om någon enstaka gång och inte flera gånger i månaden.)

Om jag helt struntar i mig själv, och precis allt som de jag vill göra - blir jag då den bästa mamman ?
(Sen finns de ju dom som inte alls vill, och de har jag full respekt för !)

Sen ska jag bara säga till alla mammor där ute, att ni är så fruktansvärt värdefulla och ni gör ett sånt fruktansvärt bra jobb ! Tusen stjärnor i himlet åt er, ni är guld värda !

Nu närmar sig ju Halloween och jag och gubben ska faktiskt klä ut oss och umgås med en massa vänner och bekanta. Min kära mamma erbjöd sig så snällt att hon kunde vara barnvakt om vi ville göra något, så vi tänkte ta tillfället i akt och fara ut (: 

De är ju så grymt kul med Halloween då man får klä ut sig, jag menar man kan vara precis vad som helst, men kan överdriva hur mycket man vill utan att de är överdrivet, och ingen reagerar nå konstigt på de.

Man kan vara någon helt annat för en stund, en polis, en drottning, militär, ja nu för tiden kan man vara utklädd till allt till och med en kondom, de är sant, de finns att köpa dräkt som de. Ja endast fantasin kan sätta gränser för vad man kan vara. Jag tycker de är så otroligt kul att kunna spexa till de hur man nu än vill (: Sen är de så kul att se andra och vad dom har haft för ideer, och vad dom klätt ut sig till ! Ja nu helt plötsligt så tycker jag  nog att Hallween är den bästa högtiden på hela året !! (: För hur ofta kommer jag en helt vanlig dag och är klätt som tex; en kondom eller bananer i pyjamas liksom !?


Ska iaf, rekomendera en hemsida som har hur snygg maskerad/halloween kläder som helst ! Herregud, sitter och tittar på sidan för fullt nu, dock har jag inte som pengarna att jag kan beställa därifrån, men hade jag haft de hade jag inte tvekat en sekund ! (: Finns massor för både han och hon, hur bra som helst. Så vill ni stå ut med en as snygg outfit nästa helg så är de absolut bara att beställa, och har några släntar att slösa !!








Här har ni hemsidan iaf !-
http://www.evasunderklader.se/maskerad/

Storlekar på hemsidan finns från S-XL-4XL, De tycker jag är bra, att de inte bara är mini mini storlekar ! =)

♥

Jag tackar för, alla fina människor i våra liv, släkt och vänner ! Att ni finns och hur ni hjälper och ställer upp ! Jag är så otroligt tacksam för alla dessa fina människor runt om kring oss, som verkligen kan förgylla en dag. Som hjälper när de är tufft, och som peppar en så att man känner att man är värdefull och duktig ! Tusen tack till alla er, jag skulle vilja ge så mycket tillbaka till er alla! Men de känns som att de sällan finns tid, att visa min uppskattning och hur mycket ni betyder, kanske en dålig ursäkt !
Men jag uppskattar er verkligen ! Tack för att ni är så fina .

♥