"-Kaos !"

Här kommer alla känslorna på en & samma gång, hur ska ja klara av att hanter dehär !

Han, hon, blir HEN. Den, dom blir till DET

Det är mycket prat om, kvinnligt och manligt, att inte göra skillnad på pojkar och flickor.
 
Okej, har läst vad folk med detta tänk skrivit, som menar på att man ska kunna sätta på sin bebis-pojke, en rosa klänning. Att man inte ska referera till kön, genom att inte säga barnens namn, utan att man ska använda orden "kompis" eller "person". Att inte säga han eller hon, utan att säga hen. Att färger på kläder inte spelar roll och att allt ska vara neutralt. Ja ni förstår och ni har ju säkert hört allt detta och en massa mer, som folk som anser sig ha nytänk och att vi går mot 2013 och att de är dags för förändring. 
 
 
Jag skulle aldrig ha tagit på mina pojkarn, sådana kläder som är "typiskt flickaktigt" när dom var bebisar. Nu är dom 2.5år, dom har jeans, som är röda, gröna, blå, piketröjjor, som är i regnbågens alla färger inklusive rosa. När barnen blir äldre och kläderna handlar mer om mode än att de behöver vara praktiskt, så är de en helt annan sak, iaf för mig. Tex, jag satt hemma och målande naglarna, och pojkarna sa att dom ville också göra de, absolut så målade jag deras naglar. Ibland när jag gör mig fin i håret vill dom vara med, såklart gör jag en frisyr på dom också. Men de är nått som dom vill, jag sätter ingen ettikett på att de är kvinnligt eller manligt att måla naglarna eller inte i den åldern, dom tycker de är kul, och dom tycker de är roligt att få göra som mamma. Då barnen ber och vill vara med så, absolut får dom de. Men jag går inte och köper en barbiedocka åt dom för att de ska vara LIKA, eller INGA skillnader. I börjar på dagis, var en av pojkarna jätte mycket för att bära runt och ta hand om en dockbebis. Medans i andra sekunden kasta den för att leka med bilar, barnen måste få exprimentera, leka med vad dom vill, och klä ut sig. Men alla barn kommer till den åldern då dom inte är bara barn längre, dom ska bli en egen person, kille, som tjej, och de kommer att vara skillnader, vad som händer i kroppen, dom kommer utvecklas till att bli den där tonårskille eller tjejen, har vi rätten att ta bort de, genom att ta bort skillnader, eller undanhålla att vi är och tänker olika. 
 
 
Om vi slutar göra skillnader, och gå emot hur naturen skapat oss, så vilka blir vi då ? Försvinner inte våran identitet som människa, man, och kvinna, om man tar bort de som är de naturliga. Kvinnor och män skiljer sig både i tänket, utseendet, kroppbyggnad, alltså både psykist och fysiskt, även östrogen och testoseron nivån är väldigt olika. Vilket de är för en andledning. Kvinnor föder barn, män gör de inte. Varför är de så ? Då borde ju de vara orättvist, vad och hur ska vi förklara de för våra barn, att vissa kan föda barn och inte andra, då vi ska var lika och inte göra skillnad. Man ska inte placeras i fack på grund av kön.. Vi har olika kön, vi ser olika ut, vi tänker, tycker, klär, beter, och tycker om olika saker. Med detta menar jag inte att likhet i människovärdet eller jämtställdhet och respekt ska vara olika beroende på kön. Alla är vi lika värda, för att vi är människor.
 
 
Om alla ska vara lika, så är de, att ge barnen möjlighet att utvecklas till de människor de vill.. Är inte de snarare att hämma dom. Om vi inte får vara olika, om vi inte har olika tänk, olika sysslor, eller beter oss olika, vilka blir vi då ? Om alla är och förväntas vara lika.. Och vad lägger grunden om vad som är lika och neutralt. Neutrala färger, de är väl likadant som att säga, vad säger att rosa är en flickfärg.. Ja, vad säger vad som är neutrala färger ? Jag tycker de börjar gå för långt, ska vi låta barnen vara färglösa för att inte riskera att hamna i ett fack. En flicka är ju en flicka och en pojke är ju en pojke, skulle de inte vara meningen att vi skulle vara olika, skulle vi inte heller ha blivit skapta så. 
 
 
Dom med detta hen tänk låter ju inte flickorna smycka ut sig till prinsessor, med en massa rosa, eller tvärtom med pojkar, men köper hellre dockor till en pojk, än en bil. Är inte detta att förändra och snarare tvinga barnen att gå en annan väg.. Hur många små flickor drömmer inte om att vara en prinsessa och gillar att vara fina. Nått som vi kvinnor har i oss rent hormonellt, ska tonas ner. Karlar, de som anses vara typiskt manligt ska inte få finnas, de ska tonas ner. Men försvinner inte då attraktionen.. De som gör att vi drar tillvarandra, är ju våra olikheter, känslan av att bli hållen av ett par grova armar, att känna en manlig/kvinnlig kropp mot sin, att kunna tänka olika i olika frågor och kunna prata kommunicera om de, olikheterna drar oss mot varandra, och dessa försöker vi ta bort.
 
 
Genom att tona ner kvinnligt och manligt, alla ska vara lika, och kvinnligt och manligt ska inte existera. Vad gör detta om inte annat än skapar förvirring, helst för våra barn. Dom ser att mamma och pappa inte gör samma sysslor hemma, att dom ser olika ut i kroppen, med kläder och utan, dom klär sig olika, prata på olika sätt, gillar och gör olika saker.. Detta är vad barnen ser, medans dom på dagis ska lära sig att de inte finns några skillnader. För ett barn blir de ju som att de som dom ser och uppfattar inte stämmer, att dom har eller är fel, som får höra att de dom ser och uppfattar inte stämmer. 
 
Alla kan vi göra hushållssysslorna i hemmet, vare man, är karl eller kvinna, kan man damsuga, skura och diska. De är jämställdhet, utan att ta bort eller göra skillnad. Men personligen så skickar jag ju hellre ut karln i garaget för att byta olja och filter, medans jag kan städa lite, och sätta en toning i håret och kolla min favorit serie. De handlar inte om att jag inte kan byta olja, de handlar om att jag inte är de minsta intresserad och att karn kan göra de istället, och att jag kan utnyttja de för att han är karl, de tycker jag är praktiskt, och jag tror att även karl känner de som en befrielse att få vara i garaget snarare än att dammsuga och dammtorka. 
 
Jag skulle kunna fortsätta i all evighet, men kort och gott, vars ska gränsen gå ? 
Är de bra eller dåligt att tona ner våra så uppenbara skillander, som gör oss till olika individer ?
Ska vi måsta tappa varan identidet eller person, genom att kallas HEN, person eller kompis ? 
Frågorna & åsikterna är många ! 

"-Head up, stay strong. Fake a smile, move on.."

Tog fram och tittade på pappret, som ca:20 olika personer skrivit på, om vad dom tycker/ser/hur dom upplever mig. Detta är då personer, som jag bott med dygnet runt, vissa i nästan 3månaders tid, som verkligen vet saker om mig som inte många gör, hur jag tänker, vad jag gjort, gått igenom och så vidare. Personer jag kommit nära. Nåväl.. Så här säger dom.. Posetiva saker, förutom ordet Glad, allt annat fick dom skriva.
 
Sprider glädje, alltid ett glatt leende på dina läppar, trevlig, rolig, fin, insiktsfull, klok, härlig, öppen, pålitlig, driftig, go, charmig, omtänksam, går att slappna av med, stark, hjärtat på rätt ställe, skapar trygghet, bjuder på dig själv, ser lugn & tillfreds ut, god vän, villighet, duktigt, bestämd, härligt skratt, energisk, ödmjuk, söt, positiv, står för de du säger, tatuerad, mongo, naturlig, sprallig, trevlig, förstående, spontan, snäll, vacker, gullig, modig, rolig dialekt, smart, snygga glasögon, slår inte allt för hårt.. ect..
 
 
Hade dom fått använda ordet glad, så skulle alla gjort de.. När de inte gick, vart de lite svårare. De är jätte fina saker dom säger att dom ser hos mig, och så. Men de har fått mig att fundera.. De är alltså såhär folk uppfattar mig, men de är även så som jag vill att folk ska se mig, glad, positiv, lätt till skratt, rolig, allt med komiken i bilden.
 
 
De är den personen jag gillar att vara. Men jag kan ju börja undra, är det, de jag har gömt mig bakom hela mitt liv. (Inte nu 24h om dygnet, jämt. Jag är ju som jag är. Men de är ju som it lagom av nå.) Jag gömmer mig bakom komiken i allt, jag kan skratta bort de mest bisarra händelserna, flummar runt & hittar snabba kommentarer till de mesta, och med de skratt som följd, av både mig eller andra. Vad än jag har gått igenom, eller vad än som hänt mig, har jag lagt undan de, vägrat känna på de, och sen om de kommit på tal, skrattar jag. De blir ett försvar, ett försvar för allt jag kanske egentligen borde känna, nervös, ledsen, sårad, sviken, övergiven, ja vad vet jag. ect. En massa känslor som jag trycker undan, och jag kanske egentligen borde gråta floder, skrattar jag hysterisk..
 
 
En kvinna i min kvinnogrupp, fick uppleva ett sånhär tillfälle, hon skulle försöka hjälpa mig til nått slags sammanbrott för att kunna känna på alla känslorna kring, nått jag inte alls kännts vid.  -De slutade med att jag låg i soffan och skrattade som en psykstörd, och de var ju inte för att de var nått roligt i de alls, egentligen.. Men de är antigen skratt eller ett vredesutbrott. De alltså såhär nära jag kommer känslor.. Kvinnan, som jag var med sa bara åt mig, alltså Ellen, du är sjuk, fattar du inte att du måste ta tag i dehär, de är inte normalt. Du kommer explodera annars.. Jag vet inte om jag lyssnade.. Men de måste jag ha gjort, jag minns de så väl nu.
 
 
Jag vill ju gärna hjälpa andra också, men jag försöker göra de genom komiken. Det kanske inte är alls uppskattat av människor, där har dom ett problem & min hjälp består då (om jag är i de tillståndet) av att "håna", "skojja" eller "driva" men deras situation, visst tror jag att de kan lätta ibland, kanske. Men de kan säkert kännas hemsk för de människorna, om ja drar igång med skratt & skämt. Men vad beror de då på, jag känner säkert igen mig, jag vill inte känna känslor, rädsla för att känna eller bli ledsen, gör att jag tar till försvaret.. För att en historia en annan berättar, kanske träffar mig massor, men jag vill helt enkelt inte ta på de, minnas de, eller försöka hantera de. Så tror jag att mitt sätt ska hjälpa andra människor, de stämmer säkert sällan.. Allt dehär kom som till mig igår kväll.
 
Jag kan även bli jävligt högmodig, i mitt glädjande tillstånd.. Fick veta nått här för nån dag sen, som gjorde att ja stängde ner.. Först vad jag som bara likgiltig, sen förbannad, fast med humor, jävligt sarkastisk, men ändå glad, dock högmodig som fan. Sen blir jag sån att, jag känner mig starkast i världen, & tänker att jag behöver, ingen !  Jag klarar allt jag vill, blabla. Sen äter jag godis för att trycka undan de jag verkligen borde känna ännu mer. Om jag äter godis bara sådär i min ensamhet, eller slisk och chips, ect, nu vet jag att då är de inte bra.. Då vet jag att de är nått jag borde ta tag i. (jag hade inte vetat de förr, att jag beter, eller gör som jag gör om jag inte hade gjort min behandling, och fattat att jag har beroende sjukdomen.) Det är grymt häftigt på nått vis att kunna se dehär om mig själv, få nya insikter, som jag måste dela med mig av till andra för att få hjälp. Jag vet inte alls hur jag ska hantera eller förbättra dehär. Men jag har massor med folk som jag lärt känna & som känner mig, och som kan hjälpa mig. Men att ta de steget är inte alltid så enkelt. Jag vet inte om jag vill, vågar ändra dehär.
 
 
Även så är dehär, den enda personen jag känner igen, överdriven glädje, eller rasande arg. Glädje, nära till skratt, flummigheten och humor biten om mig själv den gillar jag oftast. Men jag kan se att den hämmar mig. Jag tror aldrig jag kommer komma så långt som jag borde om den inte tonas ner rejält ibland. Men.. Jag är livrädd.. Om jag ska försöka få ner dehär till en lämplig nivå, är jag rädd att den enda jag, och de enda med mig själv som jag gillar någorlunda kommer att försvinna helt. Vem blir jag ens om jag inte kommer gömma mig bakom skratt, sakrasm, humor, eller ilska..? De är den enda personen jag som jag känner, tänk om allt är de bara är en fasad, tänk om de inte är sån jag är egentligen? Jag vill inte att de ska försvinna. Folk kommer kanske sluta se de bra i mig om jag ska börja prata seriösa känslor och vara ledsen "hela tiden", för om jag ska arbeta för att kunna släppa fram känslorna, de kommer inte bli vackert. & hur ska jag stå ut med mig själv då ? & hur ska andra kunna göra de..
 
Sen känns de som att jag behöver de för att jag ska kunna överleva.
Hade jag inte varit så som jag hade varit, om jag inte hade haft dehär, så hade jag aldrig klarat mig levande till 22år ålder, de kan jag då säga er. Jag hade inte klarat av att leva, eller klara av allt annat som har skett runt omkring mig. Jag hade inte pallat allt de som drabbat mig, och de verkar som att de bara förtsätter. Jag behöver de. Jag blir sviken på olika sätt gång på gång, och de finns nu inte en människa som jag släppt in på min djupaste som inte har "gått bakom ryggen" på mig eller "svikit" mig på ett eller annat sätt. Om jag nu kände på de, och inte kunde bara rycka på axlarna, ta till skratt eller mitt högmod.. Hur i fan, skulle jag överleva då..?
 
De känns som jag skulle kunna go on and on, men ja ger mig här.
Jag kan se och fundera över myckert, men de är så många frågetecken än.
& jag vet inte vars jag ska vända mig..
Jag är fast i Älvsbyn, och de enda som jag har här är mina barn.
Men till dom kan jag inte vända mig med dehär..
 
 
 
 
Well well, I'm still here and I'm going strong, with a smile on my face and hidden feelings in my heart.
 
 

"- Det är mycket som är bättre än pengar men det ska pengar till för att få det !"

Nu sitter boysen och käkar frukost och jag dricker en kopp kaffe av de kaffet ja
lyckades skrapa ihop,haha (: Snart blir de cykla till dagis ! Måtte ja överleva, konditionen finns it NÅGERST ! Och de är ju typ minusgrader fan va kallt ! Huvva, hoppas de hinner bli lite varmare iaf.



Jag är typ döv idag också, man kanske måst ringa och få en tid att kolla va som pågår i öronen..
Men ja vill it !


"- Jag körde hem men tog fel på hus och kolliderade med ett träd som inte finns på min tomt !"

Tjolahoppsansa bloggvärlden !
De var inte igår, inte ens den här året om ja minns rätt !
Har varit en ganska hektiskt och turbulent start på detta nya år, men men efter regn kommer solsken ! Livet rullar på och jag med de, happy happy life, så allt känns bara asa bra. Pojkarna växer så de knakar och lär sig nått nytt nästan varje dag (: Tänk att dom fyller 2år den 1juli, vars tog tiden vägen .? (: Annars har vi och jag fortfarande sjuk/sjuka, nu är de nog öroninflamation på G, funderar om man kanske måste masa sig iväg på vårdcentralen, pust och stöön, de känndes jobbigt ! Ajja, vi får se, knaprar renexin och alvedon så ja hoppas att de ska räcka.
Sen kan jag ju bara ta tillfället i akt att hylla alla mina gamla, nya, vänner och bekanta och min familj !
Ni är helt enkelt awesome ♣
Så tack för att ni finns och är dom ni är !

TÄVLING !



Jag är med och tävlar om en onepiece hos,
 Linnéa- Ebbas mamma i samarbete med Snowandmotion

"- 3:e. En bild på någon i min familj !"

En bild på min älskade Maami.



Världens bästa Mamma !



"- 2:a. En bild på mig själv !"

Nu har jag inte så många bilder på denna datorn, men ska lägga över bara man får tummen ur !

Men de blir den här bilden på mig iaf.

En Ellen 16år gammal - 2006 !



Och så undrar jag vart tiden tagit vägen !

"-Rösta nu på snyggpojkarna !"

Ja nu måste jag ju säga att jag har skickat in bilder på mina underbara snygga grabbar, till en tävling som tidningen Vi Föräldrar håller i. Så nu måste ni ju minsann gå in och rösta på mina snyggpojkar tycker jag minsann !

http://www.viforaldrar.se/omslagstavling/?view-id=40279&_ad_is_verified=y


http://www.viforaldrar.se/omslagstavling/?view-id=40280&_ad_is_verified=y

"-Livet är en lång lektion i ödmjukhet !"



Älskade Mormor !

Någon som jag umgås mycket med är nog min mormor, de går lite i vågor.
 Men vi träffas ibland flera gånger iveckan och ibland lite mer sällan.

-"Bloggtorka !"

Tror jag ska försöka mig på den här listan, då blir de iaf ett inlägg per dag förhoppningsvis.
Har lite bloggtorka, så detta kanske kan hjälpa mig att få upp suget lite ! (:


1a bilden: Någon du umgås väldigt mycket med.
2a bilden: En bild på dig själv.
3e bilden: En bild på någon i din familj.
4e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv.
5e bilden: En gammal bild på dig själv.
6e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
7e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
8e bilden: En person som du saknar.
9e bilden: Någon i din släkt.
10e bilden: Någon du tycker är väldigt snäll.
11e bilden: En person du kan berätta allt för.
12e bilden: En bild på din vardag.
13e bilden: Du och någon klasskompis.
14e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider.
15e bilden: En person som du vill vara med.
16e bilden: En bild på dig själv.
17e bilden: En ovanlig bild.
18e bilden: En bild på din fritid.
19e bilden: En person som är snygg.
20e bilden: En bild på dina närmaste.
21e bilden: En person som alltid ställer upp för dig.
22e bilden: En bild på en tid du saknar.
23e bilden: En bild från i somras.
24e bilden: En bild som gör dig glad.
25e bilden: En person som alltid gör dig glad.
26e bilden: Någon/några som du alltid har roligt med.
27e bilden: En bild som du alltid skrattar åt.
28e bilden: En tokig bild.
29e bilden: Den nyaste bilden på dig själv.
30e bilden: Någon du aldrig kommer släppa taget om.

"He gick it !"

Tack för alla tips ni gett, och kul att veta hur andra gjort (:

Sen till Zara Noren, Jag  har försökt komma mig in på din blogg,
men har it lyckats, så jag svarar här istället !
-De borde vi verkligen göra tycker jag (: !

"-Libero vs HUGGIES !?"

Snacka om mörk och snöar gör de som tusan ute, men ack så varmt de är ! -2 är de hos oss (:
Mamma hade tänkt kika förbi idag, men hennes bil tjorvar så är osett ännu, sen så har jag slut kaffe, inte så himla kul kanske, skulle även brhöva handla faktiskt.


Emelie Lundkvist kom och hälsade på oss i söndags och hon följde mig och handlade, skulle iaf köpa bla, blöjor, så när jag ska ta mig ett paket Libero, så hör jag henne säga att jag ska ta ett annat märke, mkt billigare ju !
- HUGGIES...

Okej, jag provar väl tänkte jag, men hmm. De skulle jag inte ja gjort, inte inte alls någon hit minsann..
Har redan läck igenom på Levi flera gånger, vilket betyder att på nätterna, så blir de ett åtaliga blöjbyten för att minimera risken för detta. Däremot har dom fungerat lite bättre på Kevin, kanske är de så att Levi är lite för spinkig, inte vet jag. Men för dessa 88kr, tror jag dom kostade, och med alla dessa byten, så hade jag tjänat in på att köpa Libero för 125kr, då de även är mindre blöjor i HUGGIES än i Libero. Så jag tyckte inte alls dom var nå bra.. Men nu ska jag ändvända upp dessa blöjor såklart, sen blir de tillbaka till de gamla vanliga (:

-Så tack Emelie för ett värdelöst förslag ;) !


Någon annan som provat dom, vad tyckte ni ?

"Älskade från första stund !"



Jag älskar er över allt annat - ni är mina ljus i mörkret !

♥ ♥

"-Fråga till er nu igen !"

Nu ikväll har jag gett båda kidsen gröt, fast kevin inte får i sig så mycket då allting nästan hamnar i haklappen, så hoppas jag att dom ska hålla sig längre inatt så jag kanske får sova lite längre än två, tre timmar.
Sen har jag fått en massa bra tips ! Tack för de (:

Sen så kan jag ju börja med vanlig välling och sluta med ersättningen för tusan, dom är ju snart 6månader, och då blir de att börja med välling.

Men en fråga till er mina kära läsare; Hur börjar man med välling, kan man ta bort ersättningen direkt eller ska man ersätta endast kvällsmålet med välling i början ? Hur gjorde ni ?

"-God morgon god morgon nu är de natt !"

Har ganska mycket åsikter och tankar i min lilla hjärna för tillfället,
jag får se om jag delar med mig av dom lite senare..


Annars så dricks de kaffe nu, och pojkarna har somnat en stund. Sen vet jag inte vad som har hänt, på nätterna ja, men dom äter hela tiden, var tjedje timma, båda två ! Men på dagarna går de mycket längre mellan målen, varför har de blivit så ? Som om dom har vänt på dygnet och äter som dom gjort på dagen, på natten istället.

Vad ska jag göra för att få de att bli mer sällan dom äter på natterna, som förut, Kevin åt en gång, och Levi två, oftast, medans ibland Kevin sov hela nätter. Ska iaf ge dom gröt ikväll, och se, men annars...

...Hur ska jag göra ?  Förslag ?


"-Blogg blogg bloggare !"

Nu så ska jag ta tag och läsa lite bloggar som jag inte gjort på två veckor, gick in och kolla nu och såg att jag har 286st inlägg att läsa så de är bara att sätta ingång ! Ska avnjuta lite kolsyrat vatten medans, i veckan är de diet som gäller, då jag har lyxa till de på mat och godis frånten riktigt ordentligt i två veckor nu..

"-Barnmat !"

Ja nu har Oskar farit och ska jobba hela denna långa vecka som nu komma skall. Jag hoppas att de blir bra väder med inte allt för kalla dagar, då ska vi ta och promenera mina barn och jag. Annars så ska vi då inte hänga här hemma hela tiden, vi har ju köpt en ny bil, faktiskt. Eller jag har inte alls köpt någon bil, med mina dryga 3800kr i månaden har man inte råd med en bil ! Men Oskar har köpt en bil, men vi valde den dock tillsammans, de blir ju våran bil, men i krig och skilsmässa är de hans, ja ni förstår ! haha :P Iaf är vi väldigt nöjda, den går som en klocka, och är himla fin och behaglig. Väldigt skönt att ha en bil som alltid startar, som blir varm och är ren och fräsh ! En riktig familjebil, skulle man kunna säga. Skönt med en nyare bil, -06 faktiskt, de är som lagom, fin och ganska ny till ett bra pris. Ja nu nog om bilen, har ju inte skrivit på så länge så har ju ganska mycket att ta igen..


Men tyvärr har de nästan inte blivit att ta en endaste bild dom har två veckorna ! Kan nog också bero på att vi varit sjuka och så, men hur som helst så får jag ta igen de i veckan ! (: Men igår blev de bilder, vi var på pärlfoto och tog kort på grabbarna, de gick ganska så bra, men när Kevin var glad, så var inte Levi de, och tvärt om, de var de som var lite synd för de var så himla svårt att få dom på ett och samma kort ! Vi försökte med alla medel, och de gick lite sådär, men några kort på dom tillsammans fick vi iaf, om dom inte alltid log så är de inte mycket man kan göra åt. Men så fort vi lyfte bort dom från kameran, gav dom oss värsta smilen och var så charmiga, men då kameran kom fram så, var de inte lika kul. De gick iaf lite bättre med Kevin på hans enskillda kort, han var lite mer bekvämare, kanske man skulle säga de. Sen så skulle vi ta en till familje bild på slute då dom hade så himla snygga kläder, men de var omöjlig, så vi beslöt att inte plåga dom något mer, utan sa att de fick räcka så, de tog ju dryga timmen så man förstår att dom var less. Och nog fick vi bilder minsann. De kommer bli så spännande att se hur dom vart, men hon trodde inte att dom skulle hinna komma före jul, men vi håller tummarna ! (: Denna fotografering var ju en julklapp från mormor (min mamma), så himla snällt, annars vet jag nog inte om de skulle ha blivit av riktigt ännu, de är ju ganska så himla dyrt..
Men de är ju minnen för livet ! (:


Hm, vad har hänt mer.. Ja vi har handlat nästan alla julklappar, vi har några kvar, som vi skulle fixa idag, men de har varit främmande hela dagen sen så skulle ju Oskar fara. Men hinner jag till veckan ska jag försöka fixa !! Annars måste de bli de första som blir gjort då oskar kommer hem ! De ska nämligen beställas på internet, så de är ju bra om de hinner komma innan jul också !


Sen har vi ju börja med allt mer mat som pojkarna får smaka, Levi han äter med god aptit, medans Kevin inte riktigt har kommit på att man ska svälja ner maten ännu, utan direkt han får de i munnen trycks de ut med tungan ! Till slut är hela hans tallrik med mat saliv så de ser ut som en soppa, och då vill man ju gärna inte ge han mer av de :P Men jag hoppas han kommer på de snart, de är ju så kul då dom äter och kan hålla sig mätta på de ett tag också (: Kör mycket på burk mat, faktiskt, tycker inte de är nå fel i de alls. Men sen så får dom även, äta potatis och lite smått och gott som är hemma gjort. Men jag tycker att burkarna är bra, och framför allt enkla, och sen om dom tycker om de så är de ju bara ge dom de tycker jag iaf. Sen då som kan äta lite mer och ordentligt lagar man ju mat hemma, men nu då dom är så små och de är puremat dom ska ha, så funkar burkarna alldeles utmärk här hemma (: Sen får dom även gröt, de är smarrigt de också (:


 

Hur har ni gjort med maten ? Burkmat, eller hemma gjord mat ?

"Svar !"

Postat av: Leja
Du har inte försökt ge dom mat samtidigt på natten??


Svar: I börjar gjorde vi så, då väckte vi ju dom var tredje timma och, så länge som de gick bra att mata dom samtidigt så gjorde vi de. Men dom äter olika ersättningar, där den ena stoppar mycket bättre än den andra, och då den ena äter oftare än den andra, så ger vi dom när dom själva är hungriga. Annars äter dom kanske hälften och så ska man ändå upp igen och mata dom. Sen har man en misssövd bebis som, har blivit väckt och itryckt mat som han inte egentligen ville ha. Jag tänker att jag inte skulle vilja att någon väckte mig mitt i natten och trycker i mig mat bara sådär. För oss så fungerar de inte att göra så. Sen så vet jag att för vissa funkar de jätte bra att ge samtidigt på nätterna och de är ju inge fel i de då de funkar och går bra (: Men som sagt för våra pojkar så är de inte ett bra sätt, så jag kämpar vidare med att låta dom styra och ställa när dom vill ha mat :)

"-Nu har man blivit bortskämmde av att ha karln hemma !!"

De var ett tag sen nu ! Men Oskar har ju som sagt varit hemma och då blir de nästan aldrig att jag sitter vid datorn. Sen skulle han ju ha farit och jobbat i söndags, men de vart inte, för jag har varit sjuk, feber och förkyld, medans våra små killar också varit sjuka. Så han fick minsann vara hemma och hjälpa mig, och ta hand lite extra om oss. Sen höll de i sig till nu i torsdags, då de började bli bättre med oss. Så han har varit hemma en extra vecka kan man ju säga. Men eftersom att vi varit sjuka har vi bara varit hemma och inte haft nå främmande, eller varit borta nått, så de har varit väldigt mycket, tv, morgonrock, och bara mys. Och MAAT ! Alltså, herregud, alltid då denna vinter kommer så blir de så himla mycket mer mat och onyttigheter iform att att jag små äter ! Men nu till jul får jag väl vara lite rund och go, se då de börjar ljusna får jag ta tag i detta och börja motionera i de förhoppningsvis lite mildare vädret (:


Men nu väntar jag på gubben, som är och handlar en massa gott, som ägg, mackor, skinka, och så vidare, så vi ska äta oss lite kvällsmat nu, dricka lite glögg, spela yatzy och sen så blir de en film (: Mys mys !


(Jo vi har ju för tusan varit på pärlfoto idag och fota pojkarna, de gick inte riktigt så bra som jag hade hoppats, men nog fick vi bilder nog. Återkommer mer om detta !)


Ellen - Mamma & Människa ♥

Då man stannar upp och tittar tillbaka, de är då man ser hur långt man kommit, och att tiden den väntar inte på någon.

RSS 2.0