Ord ord, vad är ord? Det kan göra så mycket. Fel ord och ens värld kan rasa, inte föralltid men för en stund. Kanske en dag, en vecka, en månad, eller år ! Samtidigt som ord kan förgylla ens dag, bara man får höra dom orden man vill. De rätta orden, bra ord. Ibland kan man helt enkelt bli helt överraskad, både på bra och dåliga sätt. Ord som gör att man flyger bland molnen och de kan kännas som att man aldrig kan komma ner. Prata kan väldigt många, men sen vad de blir av de, är en helt annan sak. Samtidigt som ett ord kan fylla en med värme, kan de lika snabbt tas tillbaka, av personen som sagt de. Men har man någonsin tänkt att man själv har skuld ? Att man gjort de till något som det inte alls är. Bara för att man så gärna vill. Man ger meningar och ord en egen betydelse utan att tänka på vad den andra personen egentligen menar. 

Alla är vi olika, och uppfattar saker på olika sätt. Kan detta då vara den felande länken till mycket ilska och hjärtekrossande i denna värld!? Många vill så gärna, men vad man hör kanske inte alltid är vad man tror den egentliga meningen verkligen är. Även om man nu skulle tänka på detta så hur lätt är de egentligen att fråga, hur tänker du nu ? var de så du menade ? och blablabla. Tillfället kanske inte alltid är sådant. Pratar inte om en riktigt konversation utan bara ord som helt plötsligt kommer ur en annan människa, som är menade till dig. Tolknings fråga ? ja kanske, men hur fel kan man inte tolka saker. Sen gjorde dessa små små ord, så att allt blev fel. Eller så vart de helt enkelt rätt. Men om man inte får dom orden man vill, om orden som kommer från den andres mun är, otydliga och flyktiga. Orden liksom tar en omväg, fast ändå inte.Då blir man ännu mer förvirrad, hur ska man tolka något som man inte riktigt förstår sig på? Ännu svårare kan de då bli om den som sagt orden inte heller riktigt vet vad de egentligen betyder.Suddiga ord, och ändå står man där och inte vet, även nu fast man inte vet, så börjar man tolka på egenhand, och kan då komma fram till något som är helt fel. Glöm några fåniga ord, vad är väl de? Världen får se. Men är de ord man vill få en betydelse på, som kanske kommer från en person man tycker om, kan bara bara släppa de då? Kan inte alltid vara så lätt. Ju mer man tänker på de, och de blir bara otydligare, men man vill verkligen veta. Man tolkar dom då tillslut själv utan en förståelse vad de egentligen var från början, om de ens var något. Lycklig tolkning och allt känns bra, du satte finger på de och de känns bra, eller kanske du tolkade de så att det inte alls känns bra, och de bränner i dig vareviga dag. Men med allt så finns de en förklaring, men att hitta den kan vara det svåraste som finns. Så tillslut ger man upp, och förtränger de, medans de ligger och gnager inom dig.

De kanske får ett slut, lyckligt eller kanske inte. Eller så vart de ingenting och de följer med en tills den dagen man dör. Sen dessa ord som är exakt rakt på sak, dessa som inte kan misstolkas. De kan göra ont, men då vet man! Just denna vetskapen kan göra de så mycket lättare att bara gå vidare sen, du kan fundera över de och sen glömma de. Sen orden som gör en lycklig på just en gång, då vet då också, du kan släppa de, eftersom allt står klart de är så tydligt.  Man måste nog helt enkelt välja vilken väg man ska ta, bestämma sig och sen se vart de leder. Men av dessa fakta tänker jag att, vad är då ens egentligen ord utan handling? Där kommer ännu ett problem in i bilden, handligen kan vara en sak, medans sen orden är en annan. Jag blir förkrossad. Handlar mycket om att vara på samma nivå, då blir de inga komplikationer. Är man nu inte på samm nivå blir de åter jobbigt. Cirkeln går runt runt runt. På samma nivå och de blir bra, men om nivåerna eller känslorna inte är samma, kan de bli lika fel samtidigt som de kan bli hur rätt som helst. Som sagt i denna värld vi lever i är allt en tolkningfråga, eller inte. Tolka de som ni vill som sagt. Prata klarspråk och spara alla parter mycket funderade och missuppfattningar..